Sju bilder från Tyskland

Här kommer ett axplock av bilderna från den trevliga resan till Tyskland. Mobilkameror har sina begränsningar och det som såg bra ut i mobilen var inte alltid bra när det laddades upp på datorn. Nåväl, man kan inte få allt.
 
Dortmundfansen har en tung höst.
 
Från denna kortsida kom "Pippi Långstrump-sången".
 
Tre glada grabbar på Borussia Park. Bara Olov saknas.
 
Rheinturn i Düsseldorf.
 

Den här sittningen är legendarisk.
 
Fräckt hus i den nya delen av Düssledorfs hamn.
 
Kreativitet är alltid välkommet.

Glömde ställa en viktig fråga

Av alla saker och detaljer som jag glömde under min ettåriga sejour hos en psykoterapeut för drygt 11 år sedan är jag nog mest irriterad över att jag inte kom mig för att fråga varför jag har så svårt att vara sjuk. Här och nu har jag någon form av influensahistoria och det är svåraccepterat. Varför kan jag inte bara inse att även jag får vara sjuk och inte orka? Något allvarligt grundläggande fel finns dolt (?) här. Det är ställt utom allt tvivel.
 
Passar på att nörda in mig i arenor och lag som finns kvar på min att-uppleva-lista. Klurar ut tänkbara resor där man kan hinna med fler än en arena och ett nytt lag och jag märker att jag går igång ganska rejält. Så pass att jag gjort en priolista med 10 lag och 10 arenor som är fullt görbara på fyra resor. På de 10 arenorna är det bara fem hemmalag som blir nya bekantskaper, men med lite tur möter man lag jag aldrig tidigare har sett. Jag är helt säker på att det bor en liten samlare i oss alla och jag blir alltid lika glad när jag kan hålla mina excelark levande genom att kontinuerligt fylla på dem med arenor, lag och matcher.
 
Vännen Pelle tipsade mig om följande blogg; http://www.ulflundell.com/badgers-drift/15-december-2014/#disqus_thread Hade faktiskt aldrig trott att Ulf Lundell på allvar skulle göra sig så publik, men det är kul att bli överraskad. Och att ha fel.
 
"Hon är född på en fredag men hon säger att hon är ett söndagsbarn"
Ända till september - Peter LeMarc

Söndagsinformation

Ifall någon undrar, vilket jag verkligen hoppas, kommer det även detta år en årskrönika från en blogg nära dig. Som alltid publiceras den på nyårsafton. Det enda säkra med årets upplaga är att den kommer att se annorlunda ut jämfört med tidigare år. Det känns som att även en blogg med snart åtta år på nacken och närmare 1600 inlägg måste förnya sig ibland. Håll utkik! Jag ska göra allt för att det ska bli läsvärda minuter på årets sista dag.
 
I morgon 18:00 är det releasefest för boken "Tillbaka".
Festen går av stapeln på Mest Kök & Bar på Götgatan 44.
Att det handlar om Hammarby behöver jag väl knappt nämna, men jag gör det ändå. Boken är en härlig mix av material från årets alla matchprogram samt en hel del nyskrivet. Bland annat en mycket läsvärd intervju med Nanne Bergstrand. Kom dit och mingla och träffa oss som står bakom Supportrarnas Matchprogram.
 
Nöjd med Romas trea och Juventus etta.
Var snäll och ta upp kampen på allvar.
Det skulle värma gott efter förlusten i onsdags.
 
Den här texten, signerad den sanslöst begåvade Niklas Orrenius, är angelägen och bör läsas om och om och om igen; http://www.dn.se/val/nyval-2015/den-leende-nationalismen/ Björn Söders uttalande skrämmer mig mer än vad någon nu levande människa tidigare har gjort. Inte nog med att Söder står för vidriga åsikter och värderingar, han är dessutom bevisligen korkad på riktigt.
 
"Tunga hänger skyarna av regn som aldrig kommer ner, det här är hur det blev" / Skolklockan - Lars Winnerbäck.

Bara att ta nya tag för Roma

Efter gårdagens förlust är det dags för Roma att gå in i E.L. och försöka se det som en riktigt stor och god möjlighet att vinna en titel den här säsongen. Den stora frågan är bara om de orkar mentalt eller om allt fokus kommer att ligga på att försöka lugga Juventus på ligatiteln. Jag tror i alla fall att Roma med rätt fokusering skulle kunna ta sig väldigt långt i E.L. Att M.C. var det bättre laget igår och vann tämligen rättvist är en helt annan sak.
 
Lottning på måndag och det mest intressanta blir om Arsenal åker på en ny monsterlottning i form av R.M. eller B.M. Wengers grabbar har haft tuffa lottningar de senaste åren och jag gissar väl inte alldeles jättevilt om jag tror att de gärna ser Porto eller Monaco som antagonister.
 
Är det här årets mål alla kategorier?
Kan vara så.
Kolla tekniken hos Ramsey, fullständigt magnifikt.
http://www.viasatsport.se/videoklipp/fotboll/mal-se-ramseys-drommal-fran-30-meter-0-3/
 
Och till dig som gillar Lars Winnerbäck kommer här en tidig version av "Vem som helst blues". Gillar gunget som Lasse och hans band får till. https://www.youtube.com/watch?v=jGQftkYj_o4
 
"But the truth of the matter is I'm just like you"
Half of Everything - Lloyd Cole

Tyskland är klockrent för en fotbollshelg

Dagarna med härligt sällskap i form av Jonas, Peter, Per och Olov börjar så sakteliga att landa. Att bege sig till Tyskland med trevliga vänner för att titta på bra fotboll, dricka väldigt välsmakande öl, äta rejäl husmanskost och skratta är exakt vad som behövs vid den här tiden på året. Stort tack till er alla fyra för fina dagar!
 
#) Mats Hummels var tillbaka i Dortmund och det lugn han sprider är välgörande. Kan han bara hålla sig skadefri vore det märkligt om inte Dortmund skulle kunna avancera rejält i tabellen.
 
#) Mönchengladbach stod för härlig fotboll och det enda som saknades den eftermiddagen var svenskt deltagande på planen. Både Oscar Wendt och Branimir Hrgota blev kvar på bänken. Den som imponerade mest på mig var den schweiziske landslagsmittfältaren Granit Xhaka. Med stort lugn och med en fin passningsfot var han det naturliga navet för hemmalaget.
 
#) Fansen på Borussia Park sjöng "Pippi Långstrump-sången" och hoppade i takt. Också det en upplevelse. Jag är ganska säker på att det är en hyllning till Martin Dahlin som på 90-talet gjorde 60 mål på 125 matcher för klubben. Hjältar glöms bara bort i Sverige.
 
#) Något för SL och andra som bedriver transport av människor till matcher att ta efter är att man i Tyskland åker gratis mot uppvisande av matchbiljett. Snacka om att tänka hela vägen.  
 
#) Till dig som ännu inte upplevt en ligamatch i Tyskland finns det bara en sak att säga; gör det! Helheten är svårslagen med positiv fotboll inför fullsatta läktare och med en inramande atmosfär fylld av glädje och förväntan.

10 år har gått

Idag skulle Tim ha fyllt 10 år.
Han hade fått sitt första grön-vita säsongskort.
I alla fall om jag hade fått bestämma.
Jag menar, född och boende på Söder.
Det borde ha räckt som argument!
 
10 år är en lång tid och mycket har hänt.
En sak är dock oförändrad; Tim bor i mig.
Det kommer han alltid att göra.
 
Idag går E och jag till Columbariet.
Tänder ett antal ljus.
Lämnar en fin blomma.
Och låter tårarna strömma.
Det hör till.
Så ska det vara.
Så är det.
 
Tack E för att vi har varandra!
Det betyder mer än allt. 

Upp som en sol . . .

Mycket kan hända på ett och ett halvt år.
Det är sedan gammalt.
Den 25 maj 2013 spelade Dortmund final i CL mot B.M. och hela Europa tjusades av deras vackra fotboll. I början av mars samma år var Jonas, Olov, Peter och jag på plats i Dortmund för att ta del av härligheten och av en gul vägg som vet hur man stöttar sitt lag. I övermorgon beger vi oss dit igen, nu med Per som ny och välkommen deltagare. Förutsättningarna har ändrats radikalt, förvisso är Dortmund redan vidare i CL men i ligan ligger man sist. Inte enligt plan för någon och matchen mot 1899 Hoffenheim på fredag kväll är minst sagt viktig för att inte paniken ska spädas på ytterligare. Det ska bli ohyggligt intressant att se hur Klopps manskap hanterar den här minst sagt jobbiga situationen. Har man kraften att vända den negativa ligatrenden eller är man så sakteliga på väg ner mot ett svart hål? Just nu känns det som att frågorna är fler än svaren, men jag hoppas verkligen att Dortmund reser sig ur sörjan och sakta men säkert börjar avancera i tabellen och därmed också skaffar sig lite arbetsro. Vad det nu är i en värld där allt har en tendens att ändras fort och brutalt.
 
"Hon säger; ta aldrig nånting för givet, och vi pratar om vart vi ska just inatt men jag antar att vi menar hela livet" / Min älskling har ett hjärta av snö - Lars Winnerbäck.

Bilder i stället för ord. Del 38.

 
Cool katt i Mijas Pueblo.
 
Det tar på krafterna att vara hästkarl.
 
Gård i Sevilla om morgonen.
 
Tyckte om känslan av ett folktomt Sevilla.
 
Ronda är en liten pärla.
 
Mijas Cala.
 
"Som ett tåg på en nattlig station"
Hon gör mig galen - Ulf Lundell

Den dumma frågan fanns

Jag har alltid hävdat att det inte finns några dumma frågor. Vet man inte så vet man inte. Men för ett par veckor sedan berättade Mats, en av killarna som säljer världens bästa matchprogram, som jobbar på Systembolaget att det med jämna mellanrum kommer in människor som frågar efter Champagne på box. Jag är stum av beundran för Mats som varje gång han får frågan vänligt förklarar att det dessvärre inte finns. Jag hade förmodligen inte klarat av det, i alla fall inte mer än en gång. Champagne på box. Vilken affärsidé. Eller inte.
 
"Jag skriver inga dikter till dig, sånt gör man inte nu"
Hosianna - Lars Winnerbäck

Det går runt

Peter Swärdh från Åtvidaberg till Kalmar.
Hasse Eklund från Kalmar till Falkenberg.
Henrik Larsson från Falkenberg till Helsingborg.
Jörgen Lennartsson till IFK Göteborg.
Magnus Haglund tillbaka till Elfsborg.
Rykten om Roar Hansen till Åtvidaberg.
 
Som ni ser går allt bara runt på något sätt och givetvis förstår jag varför, men jag blir ändå aningen beklämd när man ser hur liten tränarvärlden är i den svenska fotbollen. Det är en kombination av att klubbarna inte har råd att gå utanför landsgränsen och att du måste ha rätt formell utbildning för att få träna ett lag på högsta nivå. Man skulle kunna kalla det för Moment 22 om man var lagd åt det hållet.
 
Av de fem "nya" är jag mest nyfiken på hur Henrik Larsson hanterar att komma till Helsingborg med allt vad det innebär. Tänker främst på att han kommer att träna sin egen son Jordan. Ni kan vara ganska säkra på att det blir en snackis under 2015 alldeles oavsett vilka beslut Henrik Larsson tar.
 
"Jag har lånat av banken, jag har säkerhetsdörr, jag som aldrig säga att det var enklare förr" / Mareld - Lars Winnerbäck.

Så sanslöst onödigt Roma

Om du läser detta utan att vare sig sätta full fart på ditt läsande eller läsa överdrivet långsamt kommer det på sin höjd att ta dig 17 sekunder fram till den här punkten. Eller kanske snarare fram till den här. Nej, jag bestämmer för mig den här. Ni ser själva, jag stal inte alltför mycket av er dyrbara tid.
 
Att sedan Roma inte kunde hålla tätt de sista 17 sekunderna av tilläggstiden mot CSKA Moskva är en annan, men väldigt irriterande, historia. En historia som försvårar utgångsläget att ta sig vidare till åttondelsfinal. Och inte blev det bättre av att Aguero sänkte B.M. och gav sitt lag en reell chans att ta andraplatsen i gruppen.
 
Vilket drama det kommer att bli på Olimpico den 10 december.
Visst, det räcker med ett mållöst kryss mot M.C. så länge inte CSKA Moskva går och vinner i München, men så sanslöst onödigt och slarvigt av Romaspelarna att försätta sig i den här situationen. Om jag såhär i den sena timmen ska försöka hitta något bra med det inträffade får det bli att jag tror att man vid liknande lägen i kommande matcher inte kommer att göra samma misstag som man gjorde ikväll. Exemplen är många, men det tjänar inget till att rabbla upp dem. Lär och gå vidare känns betydligt bättre.
 
Fotbollens inneboende dramatik är alltid häftig.
Men just ikväll bär den också ett spår av frustration.
Ett stort spår.
 
Kvällens kommentar kommer från Erik Niva; "ung tonåring".
Den är svårslagen.

Ibland är det lilla stort

Tror stenhårt på att det är bra att glädja sig åt det lilla i tillvaron. Här och nu gläder jag mig åt en måndag där jag fått extremt mycket gjort på jobbet, där jag klippt mig och ansat skägget, där jag ätit färsk pasta med pesto och cocktailtomater med världens bästa fru, där jag varit ute med en glad och skuttig Freja. Samt avslutat dagen med en mycket sevärd match från Serie A mellan Genoa och Palermo. Och innan jag släcker lampan tänker jag läsa ett par sidor av Kåre Halldéns eminenta "Champagneführern". Se där en måndag att vara nöjd och glad över.
 
"Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd"
Jag får liksom ingen ordning på mitt liv - Lars Winnerbäck

Ett derby i Milano går utanpå det mesta

I morgon är det dags för derby i Milano.
Och alldeles oavsett var antagonisterna befinner sig i tabellen är det en häftig och mäktig upplevelse. Jag har varit på plats vid två tillfällen och den jag minns allra mest och bäst är den från hösten 1999. Det var också den enda matchen under den säsongen som Vieri och Ronaldo (den riktige) startade tillsammans i Intertröjan. En match, som förutom just den lilla händelsen, kantades av att Milan på topp mönstrade en duo fullt i klass med nyss nämnda i den blå-svarta tröjan; Schevchenko och Weah. Det var också dessa två som med varsitt mål i den andra halvleken såg till att segern hamnade hos Milan denna kväll.
 
Jag satt på rät kortsida eftersom Ronaldos straffmål i första halvlek och Milans båda mål i den andra halvleken kom på "min" sida. Dessutom minns jag väldigt tydligt att inledningen av andra halvlek var aningen stökig beroende på att det flög in bengaler över hela vår läktarsektion vilket fick till följd att jag hade nästan lika mycket fokus upp mot översta läktarsektionen som ner mot planen, men tack och lov var "bengalattacken" överstökad på mindre än fem minuter.
 
Dock, med facit i hand och med mycket runnet vatten under broarna är det ändå nedanstående episod som jag minns allra mest och bäst från den härliga kvällen på San Siro i slutet av oktober 1999. En anekdot som jag skrev om i ett blogginlägg den 29 oktober 2011, men som är väl värd att repriseras.
 
I slutet av matchen jagade Inter en kvittering och det blev aningen grinigt på planen. Milans Zvonimir Boban var på väg att tappa fattningen inför domaren och precis när mannen i svart var på väg att ge honom det röda kortet lyckades Paolo Maldini med pondus, värdighet, ödmjukhet och en naturlig ledarbegåvning dels med ett litet ögonkast få Boban att ta tre steg åt sidan, men också med en ömsint hand på domarens axel prata lugnt och sansat med honom. Allt slutade med att domaren log mot Paolo Maldini och spelet kunde återupptas. För mig var den händelsen så typisk för Paolo Maldini. Detta att alltid uppträda värdigt och sportsligt oavsett vad som står på spel. Kanske kan man tycka att Paolo Maldini försökte manipulera domaren för att behålla Boban på planen och kanske var det så, men för mig handlar mycket om hur man gör det. Domare är också bara människor, och jag har svårt att tro att de som dömde i Serie A inte var imponerade av personen Paolo Maldini, och att de därför lyssnade med ett betydligt öppnare öra än om någon annan lagt en hand på deras axel och velat framföra sin åsikt.
 
Ser fram emot morgondagens match och som alltid när jag tittar på Milan känns det märkligt att inte #3 är med längre. För mig är Paolo Maldini Milan med allt vad det innebär, och förmodligen kommer det alltid att vara så.
 
"Med dig på andra sidan jorden får jag tid till ingenting"
Elegi - Lars Winnerbäck

Grattis Ulf Lundell!

Idag fyller Ulf Lundell 65 år.

Folkpensionär med andra ord.

Aningen svårt att begripa med tanke på den produktivitet och intensitet som än idag gör honom sällskap.

 

Jag började följa Ulf Lundell 1976 i samband med att romanen Jack kom ut. En bok som jag givetvis var alldeles för ung för då och som jag begrep mycket bättre när jag läste om den 10 år senare. Men jag minns än idag att jag rycktes med i den hype som omgärdade den när den släpptes.

 

Ulf Lundells musikliv började jag följa året efter och när Ripp Rapp kom 1979 var jag fast för evigt. Att jag inte har köpt hans två senaste album får gå in under kategorin ”var sak har sin tid”. Och att jag inte har sett honom live sedan 2005 kan även det med fördel placeras in i nyss nämnda kategori.

 

Men denna ”sak” som har haft sin tid gör mig fortfarande lycklig och ibland kommer jag in i ett tillstånd som bäst kan beskrivas som euforisktmelankolisktnostalgiskt. Till det lilla skrymslet av mig når ingen annan artist, oavsett konstform, på samma sätt som Ulf Lundell. Det väcks så mycket minnen av alla de slag och på samma sätt som jag kan bli näst intill fånigt nöjd med att fotbollen har bosatt sig i mig blir jag lika fånigt nöjd med att Ulf Lundell har gjort det.

 

Grattis på födelsedagen Ulf!

Jag hoppas att du försöker njuta av ditt liv som pensionär, om du nu ens skulle komma på tanken att du inte behöver vara så förtvivlat produktiv och kreativ längre. Å andra sidan vore det inte du om du inte var det.

 

”Den här gången tänker jag inte låta mig hindras av de drömmar som dog”

Natt – Ulf Lundell


Tre snabba tisdagsreflektioner

(1) Cirkeln sluts på något sätt när Svennis kliver in som tränare i den kinesiska klubben Shanghai East Asia FC. Svennis första stora tränarroll var som bekant i IFK Göteborg och en av alla Glennar hos de blåvita var en viss Hysén. Nu, i det som kan vara det sista stora uppdraget, är Tobias Hysén en av Svennis nyckelspelare när det ska byggas och sättas prägel på ett lag i en liga som för de flesta av oss är ganska anonym. Intressant blir det under alla omständigheter och jag utgår från att det kommer att skrivas en hel del om Svennis nya engagemang.
 
(2) Varje gång jag lyssnar på Oasis blir jag fruktansvärt irriterad över att de inte kunde hantera allt som det innebär att vara ett rockband, och bara köra på. Här pratar vi dårskap på hög nivå. Oasis hade alla förutsättningar i världen att bli det bästa rockbandet genom alla tider, men i stället för att kliva upp på prispallens översta trappsteg körde man bandet mot stupets kant och av spillrorna startades diverse solokarriärer som i min värld inte har gjort något större avtryck. Resursslöseri modell gigantisk skulle man också kunna kalla det.
 
(3) Vem såg Emil Krafth som högerback i landslaget det här året? Inte jag i alla fall. Men med Erik Hamrén vet man aldrig och jag undrar vad Johan Larsson har gjort för ont som inte tillfrågades först av alla när Mikael Lustig kastade in handduken till kvällens match. Nåväl, det är ju inte inget som Emil Krafth behöver bry sig om. Han kan bara gå ut och köra och visa att Erik Hamrén har gjort rätt.
 
"Kylan kom och luften blev så klar"
En fri man i stan - Ulf Lundell

Om

Min profilbild

Erik Dahlberg

Av alla oviktiga företeelser i livet är fotboll den viktigaste. Och det allra viktigaste i det oviktiga är Hammarby.

RSS 2.0