fotbollslivet

Vännen Robert skickade ett klipp från YouTube som är rörande vackert. Det är från den galna eftermiddagen på Etihad Stadium när M.C. bärgade ligaguldet. Det vi får se är en lycklig gammal man som filmas av sin son. Håll till godo; http://www.youtube.com/watch?v=EDRmPqsdmJ8&feature=player_embedded

Djurgården har lyckats med konststycket att spela 1 - 1 i fem raka matcher. Jag är vare sig statistiker eller kalenderbitare men jag kan inte dra mig till minnes att ett lag haft exakt samma resultat i en så lång svit. Målvakter har hållit nollan i längre sviter än vad Djurgården har spelat 1 - 1, men det är en helt annan sak. Om någon har något matnyttigt att komma med i denna lilla tarm av värdelöst vetande är det mer än välkommet.

Mästerskap i fotboll lika med tips av allehanda slag.
Så även i år.
Har redan nu klivit in tre och det får räcka.
Vinst i en av tre vore ganska coolt, men eftersom det enda man vet på förhand inför ett EM eller ett VM är att man egentligen inte vet särskilt mycket, alltså är det inte direkt realistiskt att sukta efter vinsten. Det blir alltid skrällar av olika dignitet. Spelare man trodde stenhårt på innan är helt plötsligt iskalla som en kvarglömd Piggelin i frysdisken på ICA. Nya spelare kliver fram, spelare som man självfallet vet vilka de är, men kanske inte till fullo begripit att det skulle blomma ut i just det här mästerskapet.

Fördomar har vi alla och när jag i förrgår skrev om den pinsamme mannen på läktaren glömde jag en detalj; mina fördomar säger mig att den mannen gav sin röst till Jimmie Åkesson och hans gelikar i det förra valet. Och att han kommer att göra det igen och igen.

"Jag har varit tyst i tio dagar eller mer, jag tror jag slipar mina vapen när ingen ser" / Över gränsen - Lars Winnerbäck.

Tidigare idag fick jag en liten liten inblick i hur livet ser ut för den sympatiske, och hemlöse, man som vi kan kalla för Totte och som säljer Situation Stockholm utanför mitt arbete. Vi brukar ofta byta några ord med varandra och idag blev vi stående en bra stund. Just nu bor Totte på Krinolinen i Fruängen, ett boende som han blir av med den sista maj, och vad som händer sen står skrivet i stjärnorna. Boendet är okej, men Totte är inte helt förtjust i att behöva dela rum med någon och han tillbringar inte mer tid där än han absolut måste. Det är tufft, men han klagar inte, han har livskraft och han har glimten i ögonen. Förmodligen är det ett måste för att klara av dagen och nästa dag och nästa dag.

Efter en stund halkade vi in på fotboll och det visade sig att Totte siktar på att komma med i landslaget för hemlösa som ska spela VM i Mexiko senare i år. Ständigt denna fotboll som på ett eller annat sätt alltid är närvarande och som skänker så mycket åt så många alldeles oavsett hur vardagsverkligheten ser ut. Nästa gång jag träffar Totte ska jag ge honom adressen till en blogg nära dig och har jag tur blir bloggen nära även för Totte.

Det blev en mycket väntad EM-trupp.
Inte en enda överraskning.
Å andra sidan finns det inte så många pretendenter på en plats i truppen.
John Guidetti hade förstås kommit med om inte den skumma nervskadan i höger ben hade satt stopp, surt förstås för Guidetti men det kommer fler mästerskapschanser för honom. Nu blev det Markus Rosenberg som fick Guidettis plats i truppen och jag hoppas innerligt att Rosenberg en gång för alla tystar tvivlarna, inklusive mig, och visar att han faktiskt är en bra fotbollsspelare.

Daniel Majstorovic till AIK.
Och jag som trodde att det var en forward eller två som AIK behövde.

"Espresso-maskinisten vid sin blanka maskin pumpar kopparna halva med svart bensin" / Kungsholmskopplet - Carl Jonsson.

Det är lätt att glömma dramatiska matcher från förr och säga att JUST DEN HÄR matchen är det mest dramatiska jag har varit med om. Men gårdagens upplösning på Etihad Stadium blir svår att bräcka. Herre min skapare vilken föreställning det blev. Fansens panik under hela andra halvlek, Mancinis galna blick och desperation, spelarnas krampaktiga försök som hela tiden fastnade på en QPR-spelare. Tiden gick, och den gick fort. Sen är det någon som glömmer bort att markera Dzeko och sen tycker Aguero att det är dags att skriva in sig i historieböckerna och sen blåser domaren av.

Jag är glad att jag såg hela matchen, och jag är mer än glad att Sir Alex fegtaktik från mötet med City den 30 april inte räckte hela vägen. Det ska aldrig löna sig att tänka i termer av att spela oavgjort. Det ska bara löna sig att gå för seger.

Och som den lättrörde människa jag är gläds jag åt att Inzaghi fick avgöra i sin allra sista match i Milantröjan och att Del Piero var en av målskyttarna när han tackade för sig i Turin. Sagor ska sluta vackert. Så även fotbollssagor.

Johan Elmanders skada var inte vad vi behövde.
Allt vi kan göra är att hoppas att han hinner bli återställd.

"Slip inside the eye of your mind, don't you know you might find a better place to play" / Don't look back in anger - Noel Gallagher.

- Erik, du har blivit så förändrad.
- Hur menar du?
Där tog det stopp.
Där blev det för svårt.
Jag var inte den han ville att jag skulle vara.
Hur hanterar man det?
Det går inte.
Då blir det tyst när motfrågan kommer.
Kanske är det bra att tänka innan man pratar.
I alla fall om man står svarslös redan vid första motrepliken.

Det enkla mår bästa av att förbli enkelt.
Ungefär så tänkte jag igår när jag satt på Behrn Arena i Örebro. Extra mycket tänkte jag på det när Henrik Rydström med en stor portion lugn och trygghet såg till att ge sina lagkamrater de där extra sekunderna för att flytta upp laget, för att hitta nya positioner och för att bevaka den ledning man hade. Henrik Rydström slog knappt bort en enda passning, låt vara att han inte bjöd på spektakulära 30-meterscrossar, men han såg hela tiden till att passningen levererades till en rödtröjad i bättre position än han själv. Dessutom är Henrik Rydströms kommunikativa förmåga en stor tillgång, hans blick för spelet gör att han snabbt och relevant kan instruera sina lagkamrater. Sådant skapar trygghet och gör att en tillsynes bräcklig uddamålsledning trots allt känns ganska stabil.

Örebro då?
Att EM-uppehållet kommer lägligt för ÖSK är ett understatement.
Det blev aningen bättre sista tjugo minuterna när man matade inlägg och fyllde på med spelare inne i boxen, men eftersom vare sig tajmingen eller flytet finns hos örebrospelarna just nu var det ganska väntat att målfabrikationen uteblev denna kväll.

"There´s so many different worlds, so many different suns, and we have just one world, but we live in different ones" / Brothers in arms - Mark Knopfler.

Det finns mycket att reflektera över i den där världen där fotbollen styr och regerar och tar över känslolivet för så många, men jag väljer att låta mina bilder tala i stället. Det här är blogginlägg 994, alltså är det bara sex inlägg kvar till det magiska antalet. Revolutionen uteblir, jag kommer att fortsätta i samma stil som förut. Varför krångla till det om jag inte behöver? Dock, jag lovar inte att det blir 1000 till, dit är det alldeles för långt för att ge sådana bräckliga löften.


Det mesta är svårt att dölja.


Alltid redo.


Västmannagatan norrut.


Caremas skugga kan komma även från vänster.